IT IS LITTLE BY LITTLE THAT WE FIND COURAGE FOR IT ALL
february 4, 2019
[Livsuppdatering]
Jag har en croissant, jag har en kopp te. Det är en god början. Vad som helst kan hända nu, men vi kommer veta att det var här det började. Med tekoppen och croissanten. Jag tänker alltid att jag ska skriva ett blogginlägg så fort jag fått lite sinnesfrid och kan berätta om den senaste tiden med någon sorts glimt i ögat. Jag vill ha avslutat ett projekt, nått ett mål, återvänt ner från ett berg med nyfunnen vishet och förnyat mod. Men det är ärligt talat länge sedan något sådant hände. Berget har visat sig vara mer som en never ending bergskedja. Ett kalfjäll där det bara skulle se dumt ut om man satte ner en flagga och kallade det prestation. Jag vet inte ens om det finns en väg ner. Kanske är jag en bergsmänniska nu. En bergsmänniska som äter croissanter och tänker att hon måste få yttra sig i alla fall.
Jag var i Vietnam en sväng. Det är ett sådant briljant upplägg att åka båt i Ha Long bay i tre dagar. Att först resa genom det kaos som är Sydostasien för att sedan stiga på en båt som sakta för en till de lugnaste och vackraste av platser. Att få vakna upp på mornarna, dra undan gardinen och mötas av grönskande berg som majestätiskt reser sig upp ur stilla spegelblanka vatten. Att sitta uppe på däck och se solen gå ner i havet och se stjärnorna ta över natthimlen. Och dagarna: idel äventyr. Det paddlades kajak, klättrades upp till grottor och roddes runt i bambubåt. Vi dök från relingen ner i det kalla gröna havet och hängde och dinglade i ankarrepet som små barn. På kvällarna rullade vi vårrullar, fiskade bläckfisk och lyssnade på bambuflöjt. Det låter som en dröm, jag vet, men jag minns det också som en. Jag var också i Hanoi igen. En vacker dag ska jag ha ord nog för att beskriva den staden. Av städer är det en utav de bästa. Köpte mig en Áo Dài, ty det är det mest geniala plagg som någonsin skapats. Pyjamasbyxor och klänning. Comfort and grace. Áo:et och Dài:et. Allt som behövs i en garderob.
Annars har jag mest spenderat tiden i Ratchaburi, förutom ett antal vändor till Bangkok. Denna vecka har jag två ärenden dit och jag är väldigt exalterad över dem båda. Nu är det emellertid sent och jag ska upp i ottan. Jag ger er första bästa bild jag hittade samt en fin sång.
